Kuriosa 13: Det vända egentligen man ska håll vilket åt?

När man talar om personnamn är det naturligt för folk från våra trakter att utgå från att man heter Förnamn Efternamn, men faktum är att på många håll är detta inte fallet.

När det gäller namn talar man ibland om västlig ordning respektive östlig ordning. Den västliga är den vi är vana vid - den östliga är tvärtom, dvs efternamnet först (nähä?).

Västlig namnordning är som namnet antyder vanlig i Väst- og Centraleuropa. Den östliga förekommer framförallt i Ungern, delar av Afrika samt Östasien. Östlig ordning är även vanlig i vissa ortodoxa länder (i Ryssland var det praxis fram till strax innan Sovjet föll), og i områden som en gång hört till Ungern.

När vi "översätter" namn byter vi ibland på formen, ibland inte. Ofta beror det på vilket språk som används. T.ex. vänder man ofta på ungerska og japanska namn, men inte på kinesiska og koreanska. I länder som använder östlig namnordning vänder man vanligtvis inte på namn från språkområden med västlig följd: Fredrik Reinfeldt får behålla sitt Fredrik på förstaplatsen även österut!

Några kändisar från det östliga namnskicksområdet:

Nagy Imre - Reformvänlig ungersk ledare i samband med ungernrevolten 1956. Avrättad av Sovjetunionen 1958. Känd i väst som Imre Nagy. (Nagy uttalas förresten /nɒɟ/, låter mer eller mindre som "nåddj" för de icke IPA-kunniga)

Watanabe Ken (渡辺 謙), - Japansk skådespelare känd från bl.a. Letters from Iwo Jima. Känd i väst som Ken Watanabe

Mao Zedong (
毛泽东) - Kinesisk diktator 1949-76. Känd i väst under östlig namnordning, hans förnamn är Zedong, Mao är släktnamnet.

Kim Jong-il (
김정일) - Nordkoreansk diktator 1993-nu. Precis som Mao är han känd under östlig namnordning. Kim är släktnamnet.

-A

2010-03-21

Kuriosa 11: Ett ärrande ljud.

Det här inlägget handlar om det bakre r-ljudet (/ʁ/ eller /ʀ/). Skorrande r. Uvulart r. Tungrots-r. Kalla det vad du vill.

Det bakre r:et har en väldigt kort historia i Europa. Historiskt sett har det lyst med sin frånvaro, för att hitta det måste man se på språken i Kaukasus eller Mellanöstern, og då är det tveksamt om vi fortfarande kan tala om Europa.

Det europeiska bakre r:et uppkom bland arbetarklassen i Paris någon gång på 1700-talet, exakt hur det skedde vet man inte säkert, men på 1800-talet hade det blivit intaget i standardspråket. Ett skäl att det togs in är den franska revolutionen. Efter den var det farligt för folk som tillhörde de övre klasserna att visa sig, og ofta försökte dessa människor gömma sig eller verka tillhöra "pöbeln". Detta medförde även att de tog till sig vissa språkliga företeelser hos dessa samhällsskikt, däribland det bakre r:et og uttalet av <oi> som /wa/ i stället för /wɛ/.

Från Paris spred det sig till övriga norra Frankrike, vidare till delar av Tyskland, Danmark, södra Sverige og sydvästra Norge. Senare spreds det även till Portugals överklass og kom därmed in i portugisiskan. På många håll var og är det fortfarande ett slags modeuttal, vilket bidragit till den snabba spridningen.

Det bakre r:ets utbredningsområde i Västeuropa.

I Sverige var det på frammarsch fram till mitten på 1900-talet, sedan dess har trenden avstannat og gränsen mellan främre og bakre r är nu relativt stabil i södra Sverige. Möjligtvis är det till og med så att det bakre r:et är på tillbakagång igen på sina håll.

Bakre r i Sverige.

I Norge är det fortfarande på frammarsch, og man kan märka stora skillnader mellan yngre og äldre talare på flera håll i landet.

Utbredningen av bakre r hos norrmänn födda ca. 1900 respektive ca. 1950.

I de delarna av Sverige som ligger strax norr om det bakre r:ets spridningsområde förekommer traditionellt något som kallas för götaregeln (eftersom det är i Götaland og götamål traditionellt talas). Detta innebär att bakre r används i början av ord, samt när ljudet är långt. Annars används främre r. I detta område heter det alltså: ʀöra, skoʀʀa, höra, krok, ler. I vissa delar av Östergötland har detta bakre r labialiserats till ett w-ljud, vilket fortfarande ger upphov till stereotypa dialektuppfattningar.

Götaregelns traditionella spridningsområde.

Tyvärr ses det bakre r-ljudet fortfarande ner på eller förlöjligas i många delar av Sverige där det idag inte har så starkt fäste, vilket förstås är synd. Detta inte för att jag skulle förespråka detta ljud, utan mer för att jag tycker det är tragiskt og patetiskt att man skulle sparka på någon bara för sättet han talar på, speciellt när det är ett ljud som faktiskt har en plats i språket!

-A

2010-03-19

Kuriosa 8: Vive la Frankrijk?

Handen på hjärtat: Visste du att det talades holländska i Frankrike? Om inte så vet du nu!

Som bekant talas holländska (egentligen nederländska, men ordet vill inte komma naturligt för mig) i Nederländerna samt i Flandern, vilket utgör Belgiens norra halva (låt oss hålla oss till Europa för enkelhetens skull). I Flandern kallas språket flamländska, men det är alltså tal om exakt samma språk (og ingen flamländare skulle hävda något annat heller!). Men! Längst upp i norra Frankrike vid gränsen mot Belgien finns ett litet område där man traditionellt sett talar flamländska! Området kallas ofta franska Flandern, og det har hört till Frankrike sedan freden i Nijmegen år 1678. Dialekten kallas västflamländska.

Det gula området visar franska Flandern.

Idag talas holländska mest i den norra delen av området, men precis som de flesta andra minoritetsspråken i Frankrike är det på stark tillbakagång. Bilden nedan visar språksituationen i området Westhoek française (franska Westhoek), som utgör den norra delen av franska Flandern (namnet Westhoek skriker för övrigt holländska), vid årtalen 1874 samt 1972. Antagligen har franskan vunnit än mer terräng sedan dess.


vinröd:enspråkigt franskt, orange:tvåspråkigt med fransk majoritet
ljusgrön:tvåspråkigt med flamländsk majoritet, mörkgrön:enspråkigt flamländskt


De större städerna inom det traditionellt holländsktalande området:

Duinkerke (fr. Dunkerque, eng. Dunkirk)
Rijsel (fr. Lille)
Doowai (fr. Douai)
Kales (fr. Calais), nu föråldrat

Som kul detalj kan jag slutligen nämna att departementet Nord (fr. département du Nord, se den översta kartan) har det flamländska lejonet som symbol på sin vapensköld! (Samma symbol används av belgiska Flandern)


Flanderns historiska vapen.

- A

2010-03-16


Relevant: Århus blir aater Aarhus?

För några dagar sedan skrev jag om bokstaven å i det här inlägget.

Idag kom jag över nyheten att borgmästaren i Århus vill återinföra den gamla stavningen på staden: Aarhus. (länk: dk, sv)

Förändringen verkar dock inte ha så mycket att göra med att man vill återgå till traditionell dansk stavning, som att man vill vara "internationell" og inte använda bokstaven å.

I sammanhanget kan för övrigt nämnas att städer som Aalborg og Aabenraa aldrig accepterade införandet av å og fortfarande skriver sina namn med aa. I Aabenraa kunda man på 50-talet köpa klistermärken med texten "Byens Navn er Aabenraa - uden svenske Boller paa!"

- A

Bonusskämt

"Har alla danskar stöd på cykeln?"

cred: Isheden

Välkommen till Dagens Språk!

Hjärtligt ihjälkomna skall ni vara till Dagens Språk (eller Dagens Sprak om ni föredrar det)!

Detta är en blogg som ämnar förgylla er tillvaro genom att varje dag häva ur sig en språkrelaterad kuriositet! Man skulle kunna kalla det fun facts, men då riskerar man förstås en anglofilstämpel!

Syftet med bloggen är i första hand lulz, i andra hand för att se om jag klarar av det, og i tredje hand för att ge folk intressanta, underhållande og allmänbildande språkinsikter! (Eller är det!?)

Vi börjar strax!

-A

RSS 2.0